Av Sachsen-Lauenburg, Katarina
1513-1535

Katarina Av Sachsen-Lauenburg. Ansedel Född 1513-09-24 i Ratzeburg/Tyskland. Död 1535-09-23 i Stockholms Slott/A.        
 
   
 
     
 
   
 
       
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning
Född 1513-09-24 i Ratzeburg/Tyskland.
Död 1535-09-23 i Stockholms Slott/A.
Katarina av Sachsen-Lauenburg blev Sveriges drottning 1531. Hennes tid som drottning blev kort eftersom hon dog redan 1535.
Den 13 december 1533 föddes Gustav och Katarinas enda barn, sonen Erik (XIV). I september 1535 deltog hon i en fest för Kristian III, svågern som fick kraftfulllt stöd av Sverige i kampen om den danska kronan. Kristian har själv berättat hur den troligen havande drottningen råkade falla omkull under en dans. Detta ledde till hennes plötsliga död, dagen innan hon skulle fylla 22 år. Katarina var liten och nätt till växten, knappt 160 cm lång visar skelettet i Vasagraven i Uppsala domkyrka.
(Källa: Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?) --------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) H Hofberg - Sv Biogr Handl 1876
2) Ingvar Andersson - Erik XIV
3) Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?

Gifte och barn
Gustav I Eriksson (Vasa). Ansedel Född 1496-05-12 i Östra Ryd/A.
Död 1560-09-29 i Stockholm/A.
Begravd 1560-12-21 i Uppsala/C.
Gustav Vasa (Gustav Eriksson Vasa, Gustav I), född troligen 1496, död 1560, svensk kung 1523, son till riksrådet Erik Johansson Vasa och Cecilia Månsdotter av Eka.
Som Sten Sture d y:s nära frände deltog Gustav Vasa i striden vid Brännkyrka 1518 och var bland den gisslan som förrädiskt tillfångatogs av danskarna samma år. Från fångenskapen i Jylland flydde han via Lübeck åter till Sverige, där han på våren 1521 reste Dalarna i uppror mot Kristian II, som hösten innan krönts till svensk kung. Stockholm intogs med hjälp från Lübeck och Gustav Vasa, som 1521 blivit riksföreståndare, valdes 6 juni 1523 till Sveriges kung. Vid Västerås riksdag 1527 genomdrevs reformationen och kyrkogodsens reduktion. Åtgärden var närmast ekonomiskt betingad och motiverades med rikets stora skuld till Lübeck. Under de följande åren lade Gustav Vasa grunden till den moderna centralmakten genom sina administrativa reformer, särskilt på finansförvaltningens område. Det medeltida länsväsendet avvecklades efter hand. Kronan tog ett fast grepp om skatteuppbörden genom en systematisk inventering av byar och gårdar. Skatteobjekten upptecknades i kronans jordeböcker och redovisades därefter årligen i fogdarnas räkenskaper. Liksom sina föregångare under unionstiden, Engelbrekt och Sturarna, förstod Gustav Vasa att för sina syften utnyttja bondeklassen, som nu regelbundet kallades till riksdagar och provinsmöten. Han säkrade bland annat sin dynastis fortbestånd genom arvrikets införande vid riksdagen i Västerås 1544. Reformationen och de nya, ofta hårdhänta uppbördsmetoderna väckte dock tidvis stark opposition hos bönderna och ledde till en serie farliga uppror. Mot slutet av Gustav Vasas regering drogs Sverige in i den baltiska politiken genom Ordensstatens sönderfall. Därmed inleddes den rivalitet med Ryssland och Polen som skulle prägla den fortsatta utrikespolitiken. Gustav Vasa var gift tre gånger: 1531-35 med Katarina av Sachsen-Lauenburg (1513-35), med vilken han hade sonen Erik (XIV), 1536-51 med Margareta Leijonhufvud (1516-51), som födde honom Johan (III), Karl (IX) och Magnus, samt från 1552 med Katarina Stenbock (1535-1621). Gustav Vasa ligger begravd i Uppsala domkyrka.
(Lästips: Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?)
--------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?
2) Lars O. Lagerqvist - Sveriges regenter - från forntid till nutid
Gift 1531-09-24 i Stockholm/A

  Erik XIV* Gustavsson (Vasa). Ansedel Född 1533-12-13 i Stockholms Slott/A.
Död 1577-02-26 i Vendel/C.
Det fanns ingen drottning vid det svenska hovet under kung Erik XIV:s regeringstid 1560 - 1568. Kungen hade i stället älskarinnor, varav Agda Persdotter nämndes främst, redan under Kalmartiden. Då Agda Persdotter gifte sig med Joakim Flemming , drog Erik försorg om de tre döttrarna, vilka anförtroddes hans syster Cecilia för uppfostran. Gift med Karin Månsdotter 1568 Stockholm/A. Död 1577 Vendel/B.


Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Gunnar Lennheden´s antavla (uppdaterad 2011-12-04) Framställd 2011-12-04 med hjälp av Disgen version 8.2a.